Studievalet

Valblanketten

I samband med ansökan till JG så fyller du i en valblankett som du får av högstadiets studiehandledare. Du har möjlighet att välja kort eller lång matematik, A-finska, B-finska eller modersmålsinriktad finska och fördjupad fysik (flera än en Fy 1-2). Dessutom kan du välja tyska och/eller franska på nybörjar- eller fortsättningsnivå. Vid Lukio kan du vissa år läsa kurser i ryska.

Om du har annat modersmål än svenska så ska du meddela detta på blanketten. Gymnasiet erbjuder undervisning i S2 (svenska som andraspråk) och den som har annat modersmål än svenska kan välja att skriva S2 i studentexamen.

Läs- och skrivintyg

Ange även om du har intyg över läs- och skrivsvårigheter. I gymnasiet gör specialläraren läs- och skrivtest med alla ettor. Intyg över läs- och skrivsvårigheter utfärdat i gymnasiet beaktas i studentskrivningar och i gymnasieundervisningen har du möjlighet att få stödåtgärder t.ex. i form av längre provtid eller lektionsanteckningar i förväg. Diskutera med dina ämneslärare om möjligheterna! Även stödundervisning kan erbjudas. Det är dock inte alltid möjligt att ordna stödundervisning i gymnasiet. Det finns ett valbart studieavsnitt i studieteknik som hålls av specialläraren (Sh03). I gymnasiet är det viktigt för alla studerande att jobba med den egna studietekniken och rutinerna redan från början.

Studievalet och byten

När du inleder dina studier så får du ett läseordningsförslag för hela året utgående från valblanketten. Det är möjligt att byta nivå på matematik eller finska, samt välja bort fördjupad fysik eller främmande språk efter avslutat studieavsnitt. För ettornas del gäller att nivåbyten kan ske under läsåret när det är lämpligt. Studerande diskuterar med ämnesläraren i finska och matematik innan nivåbyte blir aktuellt. Studiehandledaren ändrar därefter i schemat.

Främmande språk kan påbörjas även andra eller tredje året, men om du vill skriva studentprov i tyska och franska så är det bäst att börja första året. Alla avlagda studieavsnitt som har godkänt vitsord får du till godo på betyget.

Du har möjlighet att välja från gymnasiets utbud av valbara studieavsnitt eller läsa vissa av tvåans studieavsnitt redan i ettan. I period 1 går du igenom ditt studieval tillsammans med studiehandledaren. Du får hjälp med eventuella ändringar i ditt schema och diskuterar studieval utgående från intresse och fortsatta studier. Det är möjligt att ändra i studievalet under hela året, men ändringar ska göras i god tid inför ny period och senast innan fokusveckan

Studiehandledaren handleder studerande i valet av studier, men ansvaret att kontrollera att obligatoriska studieavsnitt är valda och att antalet studiepoäng är tillräckligt ligger hos varje studerande. Det är därför viktigt att redan i ettan lära sig hur studievalet fungerar!

Första och andra året är det rekommenderade antalet 60 sp (3 år) och ca 40 sp per år för längre studietid (3 1/2 - 4 år). Minst 150 studiepoäng behövs för att få gymnasiets avgångsbetyg.

I slutet av ettan och tvåan väljer du studieavsnitt inför nästa läsår. Du får ett läseordningsförslag för hela året och du kan diskutera detta tillsammans med studiehandledaren om du önskar det. Andra studieåret är antalet obligatoriska studieavsnitt färre och antalet valbara studieavsnitt ökar. Du ska bestämma vilka ämnen du vill skriva i studentexamen. Du gör upp en studentexamensplan i Wilma redan under det första studieåret för att studievalet inför tvåan ska bli lättare.

Studentproven

Studerande som inlett studentexamen våren 2022 eller senare skriver studentprov i modersmål (eller svenska som andra språk). Därutöver väljs minst fyra studentprov ur minst tre av de följande grupper: matematik, det andra inhemska språka, främmande språk och realämne.

Vi rekommenderar att du har minst 5 - 6 ämnen i din studentexamen.

Ämnesvalet i gymnasiet

Ifall du inte vet vart du vill söka efter gymnasiet, så väljer du att skriva studentprov i de ämnen som intresserar dig mest. Du ökar dina chanser att bli antagen till fortsatta studier genom att satsa mycket på dessa ämnen för att uppnå goda studentvitsord. Detta gör du bl.a. genom att välja alla studieavsnitt i dessa ämnen. Matematik (lång eller kort) beaktas numera till nästan alla högskoleutbildningar i Finland, så det lönar sig att skriva studentprovet i matte. Modersmålet beaktas till alla fortsatta studier. Modersmålet eller svenska som andraspråk skrivs utav alla studerande. Minst ett språk beaktas i allmänhet också till alla högskolestudier.

Den huvudsakliga antagningen till högskolor baserar sig på studentbetyget från och med våren 2020. Inträdesproven finns kvar som en andra chans. En mindre andel studenter antas på basen av inträdesproven. Mer information finns under rubriken "Betygsantagningen och urvalsproven" här på webbplatsen. Om du har en tanke om vart du vill söka efter gymnasiet så kan du redan nu kolla upp vilka studentprov som betonas vid ansökan.

Det finns högskoleutbildningar som kräver att du studerar vissa ämnen i gymnasiet för att du ska klara de fortsatta studierna. Dessa är diplomingenjör (lång matematik, fördjupad fysik och kemi), medicin (lång matte, fördjupad fysik, biologi och kemi), samt studier i fy/ke/ma och datavetenskap. Det är möjligt att gå andra vägar till diplomingenjör om du först avlägger ingenjörsexamen (4 år) och därefter söker till ett tvåårigt magistersprogram i teknik vid ett universitet. Vid ingenjörsstudier på yrkeshögskolenivån är lång matematik och fysik till nytta, men inte ett krav för att klara inträdesprovet och studierna.

Lång matematik är till nytta även vid studier i t.ex. biologi, farmaci, arkitektur, näringslära, ekonomi, psykologi och pilotutbildningen. Men kort matematik fungerar också om du verkligen satsar på korta matten i gymnasiet.

Vid ansökan till universitet i Finland beaktas till största delen studentbetyget. Utbildningen kan ange ett tröskelkriterium för betygsantagningen. Man kan delta i betygsantagningen endast om villkoret uppfylls. Tröskelkriteriet utgörs oftast av ett visst studentvitsord i ett ämne. De olika utbildningarna väljer själva vilka studentprov som beaktas vid betygsantagningen. Om en sökande saknar något av de ämnen som utbildningen angett, så får hen inga poäng för det ämnet. Hen beaktas ändå i betygsantagningen om tröskelkriteriet uppfylls.

Den som inte kan bli antagen på basen av betyg så deltar i inträdesprov. Inträdesproven baserar sig från och med 2020 på studieavsnitt i ämnen som är relevanta för utbildningen. Andelen som antas via studentbetyg och urvalsprov varierar mellan olika utbildningar. Diplomingenjörsutbildningarna antar upp till 80% av sökande på basen av betyg, medan läkarutbildningarna antar hälften av sökande på basen av betyg och hälften på basen av urvalsprovet. Du ska vara beredd att delta i urvalsprovet i detta fall, så därför behöver du läsa lång matematik, kemi, biologi och fysik i gymnasiet. Det är viktigt att bekanta sig med tidigare inträdesprov, så att du vet vad som krävs.

Vid ansökan till yrkeshögskolor (Novia, Arcada, Centria) I den betygsbaserade antagningen poängsätts fem ämnen på studentbetyget. En sökande kan bli antagen även på basis av poängen för fyra ämnen. Alla ämnen som poängsätts beaktas endast en gång. Modersmålet, matematik och ett främmande språk/det andra inhemska språket beaktas för alla som har skrivit dessa ämnen. Utöver dessa beaktas de två ämnen (realämnen/främmande språk) som ger mest poäng

Sverige (och övriga Norden) har en annan typ av ansökan. Du måste ha avlagt vissa studieavsnitt för att kunna bli antagen till vissa utbildningar. Speciellt de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna har krav på lång matematik, fördjupad kemi och fysik. När du ansöker beaktas vitsorden i fem studentprov (oberoende av ämne) och gymnasiebetygets medeltal. Du kan även skriva ett högskoleprov, eftersom en viss procent sökande antas enbart på basen av resultatet i detta. Högskoleprovet kan skrivas två gånger per år i Sverige och på Åland. För det dyslexianpassade högskoleprovet måste du ha intyg från en speciallärare som har tillåtelse att utfärda detta.

Om du vill söka till en utbildning i konst, media eller musik vid högskola i Sverige så ska du vara förberedd på att lämna in förhandsuppgifter. Dessa är mycket viktiga. Detta gäller både i Finland och i andra länder. Det är till fördel att avlägga diplom i bildkonst eller musik.

Under "ämnesval för vidarestudier" finns en översikt över vilka ämnen som prioriteras vid ansökan till olika utbildningar i Finland. Mera information finns även på respektive högskolas webbsidor.